Ellos förlorade

Gurkor - Postorder 3-2

Som en bekant till mig undrade: "Vad tillför Borås denna serie?" Jag blev honom svaret skyldig. Kunde inte riktigt svara på det. Än mindre efter dagens match. Hur i hela friden kommer det sig att Borås, och inte vi, har chansen att jaga ifatt lagen ovan oss? Borås, Borås. Smaka på namnet. Låt det rulla fram och tillbaka längs tunga och gomspalt. Det smakar inte ens gott! Nej, sanna mina ord, Borås är ett lag som vi kan klara oss förutan. Idag kom de för att hämta tre nya friska poäng i sin jakt på Bofors. Deras uppsåt var tydligt, försåtligt, och föraktligt. Deras genomförande var svagt, ogenomtänkt och bristfälligt. Idag mötte de ett lag som i brist på andra kvaliteter åtminstone gav sitt yttersta, genom hårt arbete, för att mota fienden vid grinden. Det gick bra. Inte jättebra - men bra.

Under första perioden fanns det en liten nyans av fart och kraft i de gulsvarta attackerna. Till allas vår häpnad dunkade laget in två mål under sitt pp-spel. Kors i taket, må man utbrista. Det var inte illa pinkat av en trähäst! Där fanns även lägen att göra fler mål men lagom är bäst. Två fick räcka - typ!

Andra perioden klev laget tillbaka till samma utförandenivå som i tidigare matcher. Man kan utan vidare spisning påstå att spelet långa stunder gick på kryckor. Lite ängsligt och försiktigt. Borås tackade för en bjudning i egen zon (vekt spel när pucken skulle bort) och hängde snyggt in en reducering. Sedan var det lite av allt möjligt förutom ordnat spel av gulsvart resten av perioden. Men denna gång hade vi marginalerna och domarens uppenbara brytningsfel på linserna som hjälp till att få ett tredje mål i matchen. Kors i taket! Tre mål! Målet var minst sagt spektaktulärt. En hårt pass in mot mål där Sebastian Meijer, med en snygg liten vickning på skridskon, styrde in pucken i mål! Tack för det! Fler halvblinda domare och vi kan börja vinna matcher igen!

Tredje perioden blev som vi vant oss denna säsong. Gulsvart kunde inte bestämma sig för om man skulle backa hem och "stänga matchen" eller anfalla och döda densamma. Detta vankelmod höll på att straffa oss då Borås åter reducerade. Och, minsann, var det inte en puck som "bara" skulle rensas ur egen zon som återigen blev kvar. I röran efter detta lyckades Borås mangla in pucken - ganska elegant - måste jag säga! Det fanns lite situationskomik i det hela. Den Boråsspelare som gjorde målet stod helt sopren framför mål, men, sekunden efter att pucken passerat mållinjen kom tre (3) VIK:are farande för att ta bort/markera denne spelare. Så dags då - typ!  

Resten av perioden försökte Borås men hade inte kraft nog att skapa några riktiga målchanser. Så det så!

Kul att se Andreas Valdix på isen igen.

Borås - igen

Satt och funderade lite på hur våra stats ser ut mot de andra lagen i årets allsvenska. Det blev en ganska dyster stund. Vi har inte plus på många motståndare denna säsong:

Sundsvall - 1 vinst 2 förluster
Mora - 0 vinster  3 förluster (hata Mora)
AIK - 1 vinst  2 förluster
Leksand  - 1 vinst 2 förluster
Örebro - 1 vinst  2 förluster
Borås - 1 vinst  2 förluster
Osv....

Det enda laget som passat oss bra denna säsong är - Björklöven. Där är vi obesegrade. Almtuna däremot har blivit rena skräcken för oss. Tre raka förluster mot Uppsalaiterna.

När man ser dessa fakta i sin nakna tydlighet måste man inse att varje poäng vi tar i fortsättningen får ses som en mindre bragd! Så dåliga är vi, faktiskt, att nästan alla våra motståndare har ett mentalt övertag mot oss. De ser bara möjligheter till poäng när de skrinnar in på isen mot oss oavsett om vi spelar hemma eller borta.

- Troligen ser de på oss med lika nedlåtande syn som vi själva gör på de lag som vi anser vara "bottenlag".

Sanningen, mina vänner, är att vi numera är just ett sådant. Ett bottenlag. Utifrån det perspektivet finns det bara en väg ut. Visa hjärta, kämpa och slit. I varje byte, varje närkamp. Varje enskilt moment på isen måste vinnas med hjälp av glöd och vilja.

- Även om man är ett "bottenlag" är det absolut inte förbjudet att kämpa som dårar för sin heder, sina fans och för sin dagpenning...

Mittåt!

Dum - dummare - ishockeyspelare!

Det pratas en hel del om brister och orsaker till den usla insatsen denna säsong för vårt gulsvarta lag. Sanningen är nog att - det är sådant som händer! Det händer alla föreningar någon gång. Förhoppningsvis inte fler gånger! I alla fall inte flera gånger i rad. Jag erkänner, utan omsvep, att jag tolkade lagbygget fel inför denna säsong. Jag tyckte det fanns många goda ingredienser i lagbygget som tog form. Det enda som störde mig var målvaktsposten. Hade gärna sett att man från början gått ut och tagit in en meriterad målvakt utifrån, en målvakt med mer erfarenhet av spel på olika nivåer. En stabil kille som gick in och gjorde sina 90 % i räddningar i match efter match.

Nu blev det inte så men vi får aldrig veta om det gjort någon skillnad. Personligen anser jag att Jensa gjort det riktigt bra de gånger han fått chansen denna säsong. Den enda "plumpen" var MIF hemma då han släppte in ett skott från mittzon. Det målet, har det visat sig i efterhand, blev en symbol för både lagets och målvakternas insats resten av säsongen.

Vi kan enas om, här och nu, att det stora dilemmat denna säsong varit bristen på effektiva avslut. Snacka om att alla forwards drabbats av gummiarmar i avgörande lägen. Hissnade dåligt helt enkelt. Troligen hade inte debatten om, eller kritiken mot, våra målvakter varit så omfattande med en normal utdelning på alla målchanser som skapats. Det är med andra ord Loppans fel! När hans bössa tystnade efter en strålande inledning - ja då dog det mesta...

Angående tränaren finns det mycket att säga men det mesta är nog sagt. Det märkvärdiga är, ur min synvinkel, att det hänt så lite under så lång tid. Ur ett läktarperspektiv känns det som om man kör samma race nu som då. Visst laboreras det en del med olika uppställningarna, men, matchplanen - grabbar! Var finns den? Vad går den ut på? Är det fullt ös medvetslös som gäller, eller, backa hem och säkra, eller - vad?

Där tycker jag den stora bristen varit. Man får intrycket av att spelarna inte är bekväma i sina roller. Ska de ligga på och stressa eller avvakta. Det blir allt som oftast - ingenting. Sedan, plötsligt, kan man göra några byten där man sätter fart, pressar, skapar chanser för att sedan falla tillbaka till ruta ett igen - och bli stelbent passiva!

Det finns ögonblick då man inbillar sig att inte ens spelarna tror på det de gör - eller ska göra. Det är inte bra. Inte så bra alls!

Ishockey är i grunden ett barnsligt enkelt spel att utöva. Den viktigaste ingrediensen är aggressivitet! Den spelare som vill mest vinner mest. As simple like that! Man kan vara utrustad med en hjärna mindre än en flörtkula men ändå - KÄMPA! Kan man inte lobotomera spelarna. Bara lite! Stänga av alla oväsentliga tankeprocesser som pågår. Endast "åka skridskor" och "skjut" skall vara aktiverat! Kort sagt - man kan vara helt dum i huvudet men samtidigt vara en framstående ishockeyspelare. Kanske är våra spelare allt för smarta för att göra det enkla?

Men vad vet jag?

Borås, Borås,Borås!

Det går inget vidare för oss nu. Tänk så det kan bli. För inte så länge sedan fanns det gulsvarta fans som häcklade och hånade andra klubbar för deras brist på sportsliga framgångar i årets hockeyallsvenska. Nu har det tystnat i leden då vi själva sitter i utförsbacken mot bottenregionen av tabellen. Det är med andra ord mycket roligare att ta del av andras olycka än sin egen..

Vad är det man säger: "Skrattar bäst som skrattar sist"

För övrigt har Leksand värvat fler spelare. Det var nog inte så bra. Det blev stryk direkt mot Troja. Men, hallå, kanske någon säger. Det beror väl inte på de nya värvningarna? Kanske, kanske inte, men hur känns det att spela i ett lag som plötsligt börjar handla på sig spelare inför slutspurten av serien. Tacksamt kan det inte vara - typ! Först slita hund i match efter match mot det hägrande målet sedan plötsligt bli sidsteppad för ett nyförvärv. Men vad vet jag?

Örebro, som vi alla älskar(!) gör det som vi borde göra. De knyter nävarna och ger sitt yttersta i varje match. Bara att buga och bocka. De gör sitt jobb på ett beundransvärt sätt. Har de fyra raka nu? Vem vet. Kanske Örebro blir det lag som tar upp jakten på den sista playoffplatsen i alla fall?

Såg matchen mellan Bofors och Växjö. Den slutade 2-3 och blev med andra ord en jämn match - målmässigt. Sanningen är dock att det var stor skillnad på Växjö och Bofors i sättet att spela. Bofors lever på fart och rus. Tempo, tempo, rakt på mål och kämpa, kämpa. Förvisso gör de detta på ett bra sätt, men, Växjö har en helt annan dimension i sitt spel. Dessutom betydligt fler kvalitetsspelare. Tror banne mig Växjö kan knipa en direktplats till kvalserien denna säsong. Den där backen, McNevin. Vilken lirare!

AIK:s medlemmar har röstat, tror jag, denna afton som nyss passerat. Intressant att följa vad det kom ut av det hela. Vad är det ordspråket säger: "Tomma tunnor skramlar mest". Tycker det passar rätt bra på allt snack om AIK:s framtid.

....

Tom Lawson

En Tom till tom bur! Nåja, tycker denna värvning är riktigt bra för Leksand. I tidigare inlägg om Leksands chanser till framgång i stundande kvalseriespel har jag pekat på risken med att "bara" ha en bra målvakt! Jocke Eriksson har varit ruskigt bra under en långa stunder denna säsong och inte hamnat i någon djupare svacka. Frågan jag ställde mig var dock om han skulle orka med alla grundseriematcher men ändå vara "pigg" när det verkligen gäller! Tänk, hemska tanke, om Jocke skadar sig lagom till kvalserien.... Med värvningen av denne kanadensiske målvakt tycker jag Leksand allt mer ser ut som en riktigt het aspirant till en ES-plats i vår!

****

På Gurkburken har Silly Season redan startat! Det är trevligt men själv vill jag nog vänta ännu några matcher innan jag börjar spekulera allt för mycket i en framtida spelartrupp. Först måste vi säkra fortsatt spel i hockeyallsvenskan - typ!

****

Under morgondagen går medlemmar i AIK till omröstning. För eller emot KHL. Vad jag förstår finns det fortfarande en viss förvirring i ämnet. Vad är det egentligen de skall rösta om/för! Enligt vissa vill man "bara" få medlemmarnas godkännande för att arbeta vidare för en anslutning till KHL för att senare i vår ta ett slutgiltigt beslut. Detta med tanke på vad som kan hända i en kvalserie. Det vore snopet för gnagarna om de röstar igenom en flytt till KHL och sedan kvalificerar sig till ES i vår! Det vore en soppa det..

****

För övrigt har hantverkarna äntligen lagt in nytt golv i lägenheten. Cirka två månader för sent men nu ligger det där. Skönt att se på och härligt att gå på..

***

Inte nog med det. Snart skall vår tik nedkomma med valpar. Se där en anledning att man inte kunde gå på matchen senast. Fick vackert sitta hemma och vakta en eventuell nedkomst av valpar. Barnmorska - typ!

Andra raka!

Vi är inne i en bra trend nu. Andra raka matchen utan förlust! Synd bara att vi fortsatt har så förtvivlat svårt att göra - mål! Tänk om man kunde få poäng för spel i sarghörnen. Där måste vi ligga i topp. Då undertecknad var förhindrad att närvara vid kvällens klang och jubelföreställning i ABB Arena fick man nöja sig med det näst bästa - följa "eländet" via Sportradion. Det är faktiskt inget dumt alternativ. Då kan man roa sig kungligt med andra göromål som att vattna hundar, sopa golv, mata fiskar, läsa tidningar, göra hemarbete samtidigt som man avnjuter(!) matchen. Dessutom finns det tillgång till friskt vatten, kyl och frys, sköna fåtöljer och sanitetsporslin av ädlaste valör. Ganska mysigt - faktiskt! Det är på något sätt enklare att lida på avstånd. Ångesten över prestationen på isen avtar med avståndet till arenan i kvadrat - ungefär!

Distanshockey! Framtidens melodi för supportrar som ej klarar av att se sitt lag kämpa sig nedåt i träsket..

****

Nesligt värre dock att Örebro lyckades betvinga Växjö. Nu ligger Kexen ett par poäng före oss och det svider som ett misslyckat lavemang en midvinterdag.

****

Troja torskade idag och man bugar och bockar. Tack så mycket för det - Borås!

****

Mora ångar på igen. Piskade "äckliga" AIS på hemmaplan. Finfint! Då kanske Mora får häng på direktplatsen igen och en viss Leksandssupporter får börja förbereda sin fotvandring! "Kotten - har du bra skor?"

****

AIK:s framtid är förbi - typ! På onsdag skall medlemmarna besluta om en ny framtid. Blir det ja eller nej till - vadå? KHL nästa eller Kvalserien eller ES eller både och eller inget alls? Förvirrat är bara förnamnet sa Bull, håller med sa Bill! Tur att vi inte har sådana storslagna framtidsvisioner att ta ställning till...

****

Leksand borde vara klara för ES nu. Tycker jag. Skulle vara skönt att slippa dem i nästa års allsvenska. Slippa se det blå-vita havet att motståndarsupportrar i ABB Arena på ett tag.

****

Nu ser vi framåt - snart är det sommar!

Äntligen seger mot AIK!

Där satt den! En efterlängtad seger mot AIK. Visserligen var det inte våra ishockeykrigare som tog denna berömvärda skalp - men vad gör väl det? En säsong som denna gäller det att hitta sportsliga ljusglimtar någonstans med Västeråsisk anknytning! 3-2 i Sudden mot AIK borta. AIK som är reagerande svenska mästare, Sveriges, kanske Nordens bästa innebandylag. Där fick du - Jide!

- Jag myser i all min enkelhet...

Tvekampen!

(Bild från Aftonbladet)

En ny transfersåpa är under uppsegling i hockeyallsvenskan. Den beryktade Mr Georges Laraque  är fotad från sin klubb i NHL och letar nu ny klubbadress. Personen ifråga är något av en ikon för många AIK:are och de ser det som alldeles självklart att denna Messias ansluter till AIK igen. Men nu har det dykt upp en fnurra på drömmarna. En annan klubb i serien, nämligen Leksand, ryktas vara intresserade av samme spelare? Enligt obekräftade uppgifter har LIF skickat ett erbjudande till spelarens agent där de lockar med en inkomst av 190 000 kronor i månaden!

Om detta är sant - hur skall AIK kunna matcha ett sådant bud, eller rättelse, har AIK överhuvudtaget pengar till att finasiera en "panikvärvning" inför slutfasen av seriespelet? Fan tro´t!

Oavsett vad som händer är det en ganska intrikat såpa som nu är under uppsegling. Personligen kan jag inte begripa vad LIF ska med denne spelare till? Det måste handla om något annat. Leksand har genom sitt visade intresse satt press på AIK på ett försmädligt sätt. Gnagare på Golden Hill vrider sig av olust inför ett scenario där han väljer Leksand! Georges Laraque är deras spelare, deras ikon, deras symbol för något stort och vackert. Att han sedan har en kusin som lirar i LIF gills inte!

Men snacka om lång lång näsa för gnagarna om det värsta händer!

Äntligen!

Komma ut ur garderoben...

Så har denna blogg hittat hem igen. Eller rättare sagt så har GurkOlle hittat hem. Som bekant har undertecknad flyttat, bytt bostad. Det är inte en dans på rosor ska ni veta! Men det vet ni nog av egen erfarenhet. Att flytta är att praktisera logistik. Principen är att man på ett systematiskt sätt plockar ned saker i olika lådor, märker dessa med en innehållsdeklaration, lastar in dem i bilen och sedan försvinner de på något mystisk sätt!


Då vissa lådor, emballage, påsar, prylar, saker skall till nästa boende medan annat skall förpassas till återbruket uppstår emellanåt situationer som kan liknas vid sammanbrott! Man står mitt i röran av kartonger, möbler, nätverkssladdar, hantverkare, brevbärare, arbete, garage och tvättkorg och funderar allvarligt på att "hellre köpa nytt" än att riva ut allt ur förrådet en gång till i jakten på kaffebryggaren, sockorna, kopplet till hunden, musen till datorn samt träningsväskan!

Men, mina vänner, nu är banne mig den sista kartongen öppnad, den sista transporten till återbruket gjord, och det mesta är på plats! Idag plockades datorn fram och installerades i det nya "arbetsrummet" med buller och bång och pust och stön.

Det är först nu man känner sig riktigt hemma. Att få sitta vid sitt nedsölade tangentbord och stirra på den dammiga skärmen är en lisa, en fröjd, en ren njutning som tangerar erotikens utmarker - typ! Med andra ord slipper man sitta med sin bärbara dator i larmet med hundar, katter och en fru som pockar på ständig uppmärksamhet. Varför måla och tapetsera när man kan sitta och läsa på Svenska Fans och skriva på sin blogg?

GurkOlle lovar därför, här och nu, att det skall bli mer fart, flärd, spänning, dramatik på denna blogg än någonsin tidigare. Kanske GurkOlle rent av kommer ut ur garderoben och visar upp sig i all sin enkla prakt. Går från att vara anonym till synonym - typ! Det känns lite kittlande att ta ett sådan steg. Att visa upp ett ansikte, en person, kanske levandegör denna blogg på ett trevligt sätt. Kanske man får en tegelsten genom köksfönstret också?

Ja, ja! Den som lever får se.

-Nu krossar vi Bofors på måndag. Det vore en fest det...

Poäng!

Det blev poäng mot Jannes gäng! Vad det nu var värt. Det är som lite svårt att värdera insatser och resultat för vårt kära gulsvart. Enligt vissa gjorde våra iskrigare en godkänd insats och kunde med lite tur tagit med sig fler poäng än en enda från denna match. Men nu är det så, en gång för alla denna säsong, att tur är något vi inte har. Eller förtjänar. Men visst vore det lite festligt med lite medflyt en match innan säsongen är över! En match där laget får spela ut och njuta av utdelning i form av enkla och behövliga mål. Senast det hände denna säsong var nog mot Örebro hemma. Då fanns det fortfarande hopp om en levande avslutning även på denna säsong. I den matchen ramlade puckarna in på ett bekvämt sätt. I alla övriga matcher har det varit ett rent elände att få in gummit i nätet.

Man kan närmast likna det hela vid en förbannelse som vilat över laget. En mental bro att ta sig över men då får man inte lida av svindel - typ!

Men, visst, lite skadeglädje kan man i alla fall känna då vi "stal" en poäng av Växjö som har haft det lite tungt ett tag. Deras jakt på direktplats har kommit av sig en aning på sistone. Det är nog så vi får ta oss an resten av säsongen. Vi får se oss som ett Boggieteam som stjäl viktiga poäng av andra lag som kampar om playoffplatser och annat hedervärt. Det finns trots allt en viss njutning i att ställa till det för andra. Bli den tuva som stjälper andras lass. Så får vi se det.

För övrigt såg jag kvällens match mellan Leksand och Mora. Ett klassiskt Siljansderby med en rättmätig vinnare. Stundtals visade LIF upp ett spel som lovar gott inför stundande allvar men fortfarande väntar man på att alla "pjäser" hos dalmasarna kommer igång samtidigt. Då blir de bra. Då blir de svårslagna. I Leksand tycker jag mig finna en spelartyp som vi definitivt saknat i år. Hans namn är Kollar! Vilket otroligt arbete han gör i match efter match. Bökar, bråkar, bänder och står i. En riktig otäcking som skapar massor av utrymme åt sina medspelare genom sitt uppoffrande spel.

- Jag vill se en Kollar i gulsvart nästa år!

Tänk att AIK inte klarade av att slå lilla Almtuna på bortaplan denna gång heller? Snacka om spöke för gnagarna. Har de överhuvudtaget slagit AIS i Gränbyhallen - någonsin. På det sättet är vi precis lika bra som Gnaget. Vi kan nämligen inte heller vinna mot AIS på bortaplan! Måste Almtuna vara med i allsvenskan nästa år. Jobbiga typer helt enkelt!

Örebro ångar på och tog en fin skalp borta mot Löven. Vinst i sudden för kexen. Tur för oss att de hade en sådan bedrövlig start på serien. Hade de startat serien med samma defensiv som de har idag vore de nog en aspirant på en playoffplats. Det hade varit etter värre för oss. Nu är de bara en poäng före i tabellen men det svider tillräckligt!

Nu är det bara att ladda om för att klå Bofors hemma. Bofors som kanske har bränt sitt krut nu. Vore fint som snus om vi kunde ge dem däng på måndag. Kunde Troja idag så kan vi då. Eller hur?

Så får det bli...

Valdix! 5+20! Hur kan det bli så?

Örebro - Västerås 2-1

Så har då plösen dragits ännu en bit upp mot halsen på alla gulsvarta fans. Inte ens en liten seger mot "ärkerivalen" Örebro kunde laget ge oss denna undermåliga säsong. En seger mot Örebro hade i alla fall varit en liten tröst i denna bedrövelsens tid. Istället får vi rikta ett tack till Växjö som efter visst besvär gjorde sin plikt mot Troja och därmed gav oss lite andrum.

Precis som Örebro får vi nu spela av denna säsong på ett värdigt sätt. Skillnaden är att ÖHK gör det med högburet huvud då de säkerligen klarar nytt kontrakt medan vi står med skammens rodnad på våra kinder och ser den förväntade playoffplatsen försvinna vid horisonten. Extra nesligt att Örebro nu har vunnit två av tre matcher mot oss denna säsong:/

Nu finns det nog ingen som längre tror på ett mirakel. Vi är helt enkelt riktigt dåliga. Usla. Under isen. Underpresterande. Underligt obra. Avgå - någon!

Vän av ordning undrar nog hur man skall göra nu? Är det längre någon mening med att besöka ABB Arena denna säsong? Tja, är man lagd åt självplågarhållet kommer det fortsatt bjudas på högtidsstunder av ångest, missade målchanser, spel i sarghörnen och ekande tomma läktare. Personligen kommer jag självklart närvara vid dessa framtida högtidsstunder. Vad annat kan man göra som en troende supporter?

Lidande kan vara skönt - på något konstigt sätt....

Toppmatch?

Har nyss sett matchen mellan AIK och LIF. Frågan är - hur bra - eller dåliga LIF och AIK är med ES-mått mätt. Som jag såg det visade varken AIK eller LIF upp kvaliteter i denna match som skrämmer lag från ES. Leksand såg osedvanligt tunga och sega ut. Den speed och fart som man förknippar med LIF lös långa stunder med sin frånvaro. Denna gång var man dessutom mer än lovligt fumliga med pucken vilket gav AIK några enkla mål. AIK, å andra sidan, var ovanligt bleka offensivt trots att man till slut vann ganska komfortabelt.

AIK:s vinstrecept blev istället defensiven. Genom en form av "tråkhockey" där man hela tiden såg till att vara fem man hem, styra bort Leksand från eget mål, och ta vara på fummel från LIF grejjade man biffen. Det blev inte alls den matchbild som jag förväntat mig. Var detta den första matchen mellan dessa lag som inte innehöll en enda regelrätt tackling?

Det intressanta är ett Herr Thornberg, den gamle tränaren, var lyriskt över spelet. Så det var kanske så det var denna gång - tränarhockey! Strikt - snålt - försiktigt. Ínte vackert men rasande effektivt..

Personligen tycker jag Leksand var det bättre laget men AIK vann. Se där hur det kan bli...

Leksand + Finland = Blåvitt!

Toni Virtanen?

Så har du Leksand värvat - igen. Denna gång kommer nyförvärvet från andra sidan havet. En finländare anländer och ansluter minsann. Toni Virta är namnet. 37 år är åldern. En tydligt taktikvärvning. En markering att nu är det allvar. Denna gång tänker tydligen inte Leksand slarva bort sina möjligheter i den kommande kvalserien.

Enligt ryktet är denne Virtanen en förträfflig tvåvägsspelare med betoning på det defensiva. Något som tycks ligga i linje med vad tränaren "Strumpan" arbetat med hela säsongen. Ett starkt defensivt arbete med offensiv spets. Det nya Leksand. Strumpans strategi kan banne mig vara ett vinnande koncept. Visst, denne Virtanen är inget att bygga ett framtida lag omkring, men det kan bli en otroligt viktig pjäs i den kamp som kommer utspela sig i kvalserien.

Det enda som jag tycker sviktar i Leksand är målvakstspelet. Jodå, Joakim Eriksson är duktig, men, han har aldrig tidigare fått axla ett så tungt ansvar som nu närmar sig. Kommer han kunna göra det som Eddie Läck inte klarade av. Svara upp mot de enorma förväntningarna som finns? Problemet, som jag ser det, är att om Joakim Eriksson misslyckas då finns det ingen bakom honom som kan gå in och rädda laget. Där har vi nog Leksands akilleshäl - andremålvakten(Timo Leinonen).

Trots allt tror jag att Leksand har en rejäl chans att ta klivet upp i ES denna säsong. Frågan är bara vilka lag från ES som kommer ta upp kampen? Det mest troliga är att Rögle och SSK åter ramlar ned i kvalserien och det skulle definitivt gynna Leksand. Så, mitt tips, denna måndagskväll i januari är att LIF äntligen fixar avancemang till ES!

Någon som tror annorlunda?

Avslappnad..

Ungefär så kan man beskriva GurkOlle i dessa dagar. Avslappnad. Inte resignerad eller uppgiven. Bara avslappnad. Det blir gärna så när man i lugn och ro fått rannsaka det som hänt och summerat upp och ned samt fram och bak. Den frustration man kände när allt gled ifrån oss, chansen till kvalserien, en playoffplats, har förbytts mot ett tillstånd av klarsynt lugn. Visst, den som vill kan påpeka att chansen ännu finns, men då må man vara uppfylld av en självbedräglighet på gränsen till det skadliga. Bättre då att luta sig bakåt, summera eländet, dra ett streck och gå vidare. Skulle det ofattbara inträffa att laget radar upp segrar och blir en spekulant om en playoffplats får det ses som en ren bonus. En sen julklapp. En trevlig överraskning.

Nu kan man istället rikta blickarna, och tankarna, fram mot nya tider. Börja drömma om en ny säsong som även den går åt helvete...

Är inte idrott underbart?

Tjuvlyssna!

För några matcher sedan i ABB Arena sprang jag av en slump ihop med några gamla VIK-profiler. Spelare som tidigare representerat vår klubb mer eller mindre framgångsrikt och som nu på olika sätt följer sin gamla förening. Somliga av dem har troligen något uppdrag i klubben medan andra bara finns i hallen vid varje matchtillfälle. Det intressanta var det samtal som utspelades mellan dessa herrar. Då de var ganska högröstade fick man en god insikt i vad de pratade om.

Man kan kort och gott säga att de var rörande ense om en sak. Det är inte spelarmaterialet som felar. De ansåg att den trupp vi har idag har alla ingredienser för att vara med och slåss om en plats i toppen av tabellen. Vad de ville se var en förändring av ledarskapet! De var väldigt missnöjda med att gulsvart inte valt att ta in en mer etablerad tränare utifrån.

Se där vad man kan snappa upp i en periodpaus en helt vanlig match!

Det skall bli väldigt spännande att följa skeendet i klubben resten av säsongen. Vad händer om Fredrik Nilsson får ordning på prylarna och hittar ett sätt att leda styrkorna som tilltalar ansvariga ledare i klubben? Är Fredriks framtid som tränare i klubben ett avslutat kapitel oavsett vad som händer resten av säsongen eller finns det en möjlighet för honom att prestera, leverera, och få fortsatt förtroende?

Själv är jag oerhört kluven i denna fråga. Etablerad eller inte. Vi behöver en tränare som får fart på våra trupper. Se på Bofors och Almtuna som har två unga orutinerade tränare och lyckas fantastiskt bra! Kan Fredrik Nilsson bli en ny Sam Hallam?

Minns att Sam Hallam kom in sent i Bofors förra säsongen och det är först till denna säsong som han fått sätta hela sin prägel på lagets sätt att spela ishockey. Kanske Fredrik Nilsson kan göra samma resa!

Självklart är det en enklare lösning att ragga upp en "etablerad" tränare och sedan hoppas att allt blir bra. Det finns ett mervärde i detta som kan gillas av sponsorer och supportrar rent allmänt, men, det är absolut ingen garanti för framgång....

Ur ett grodperspektiv.

Vi måste ta oss uppåt....

Örebro borta på onsdag. Tyvärr är lite av glansen och spänningen inför den matchen borta. Visserligen finns det mycket att spela för men inte på det sätt som vi hade tänkt oss. Våra bägge tidigare möten med Örebro har varit - märkliga! I den första ville inte vi stå upp och göra match - i den andra hade inte ÖHK förmåga att bjuda motstånd. I bägge fallen blev det komfortabla segrar för respektive hemmalag. Undrar om inte match nummer tre oss emellan på att bättre sätt kommer spegla lagens egentliga styrkor. Nu har ÖHK fått ordning på sin defensiv,de läcker inte längre som ett såll, och anfaller inte alltid lika hysteriskt och huvudlöst. Undrar jag om inte ÖHK är det lag som utvecklats mest åt "rätt håll" sedan våra senaste möten.

Gulsvart äger bevisligen en ganska bra defensiv men har fortfarande hopplöst svårt att förvalta sina målchanser och så har det sett ut allt sedan säsongstarten. Daniel Sperrles intåg i laget har inte gett det utfall som man önskade, trots att han gjort vad man kunnat förvänta, då forwards fortsatt med målsumpandet. Att släppa in två eller tre mål är ingen fara så länge man orkar med att göra minst lika många själva. Och det har vi inte gjort - typ!

- Tänk att det fortfarande är Stefan "Loppan" Hellqvist som är hetast av alla när det gäller målgörandet?

Vi får ta matchen mot ÖHK för vad den är. Det gäller att bärga tre poäng. Hur spelet ser ut är ovidkommande. In med näsan i skiten och grisa. Böka, sarg ut, och sedan hålla rent framför eget mål. Sedan vore det förträffligt om vi kunde sluta med allmänhetens åkning nere i motståndarnas sarghörn...

Bloggen tror på en säker seger: ÖHK - Västeås  2 - 5

Buddism - och AIK!

Det åttafaldiga hjulet - karma - de fyra sanningarna - lidande - utslocknande. Begrepp som alla vet(!) tillhör den religion som uppstod ur en ung prins funderingar om meningen med livet. Prinsen, Siddharta Gautama, levde ett drägligt liv i sitt palats omgiven av lyx och flärd. Men någonstans gnagde ett tvivel. Var detta allt? Fanns det inget mer med livet än att sitta på en sammetskudde och lapa ljummen honung från guldsked? En dag tog han sig därför modet att uppsöka den verklighet som fanns utanför rummets ombonade väggar. Det han såg, den verklighet han mötte, kom att förändra hans liv fullständigt!

Varför, varför i hela friden inleder jag ett inlägg på min blogg, som handlar om gulsvart, med Buddha? Jo, ser ni. Livet är fyllt av överraskningar och i Buddhas lära ingår ett visst lidande för att uppnå upphöjelse och innerlig glädje. Personligen kan jag lungt påstå att jag utstått tillräckligt med lidande denna säsong. Det har varit en asketisk vandring på försakelsens väg. Den väg som den gode Siddharta Gautama anträdde i sökandet efter meningen med livet. Det var dock först när han anträdde den gyllne medelvägen som han till slut kom till insikt - insåg meningen med livet - och blev den upplyste - Buddha!

Någonstans där ser jag kopplingen mellan Buddismen - Buddhas lära - och det gulsvarta lagets vedermödor. Det är dags nu att överge försakelsens väg och anträda den gyllne medelvägen. Att göra det bästa av det som återstår av denna säsong. Inom Buddismen finns en tredje väg, överflödets väg, men den är endast ämnad de lag som lyckligt tar sig till kvalserien. Men väl där kommer de alla utsättas för lidande och alla helvetes kval. Kastas mellan sorg och förtvivlan. Allt detta slipper vi denna säsong och det är inte det sämsta.

Istället kan vi i lugn och ro spela av säsongen på ett hedervärt sätt och börja ladda inför nästa med full kraft -och massor av positiv energi. Så tycker i alla fall jag. Och jag är inte ens Buddist!

Slutligen vill jag även berätta en liten anekdot från min vardag. En skildring direkt ur mitt arbetsliv. Det kanske inte är bekant för alla men jag arbetar som lärare. Kanske inte en helt vanlig lärare men likafullt som lärare. För tillfället har jag en tjänst som innebär att jag undervisar i SO-ämnen. Under en lektion denna vecka utspelades ett litet drama som jag nu helt frankt tänker återge:

- Ämnet var religion och temat Buddism. Efter en genomgång inför hela klassen vidtog det sedvanliga arbetet med olika frågeställningar som eleverna arbetade med individuellt. En efter en räckte eleverna upp sina händer, ja de gör faktisk så, och ville ha min hjälp. Allt efter förmåga och tid bistod jag eleverna med min ofantliga sakkunskap och insikt i ämnet(!) Plötsligt var där en ung dam som ivrigt påkallade min uppmärksamhet.

När jag kom fram till hennes plats frågade hon:

- Olle!, brukar du gå på hockey?

- Ja!, svarade jag samtidigt som jag undrade vad det hade med Buddha att göra?

- Håller du på Västerås?, fortsatte hon!

- Men det är klart, sa jag med en liten knyck på nacken!

- Jaha, sa hon och fortsatte. Hur gick det när de spelade mot AIK senast?

- Hm, öh, det gick inte så bra!

- Nej, jag vet!, svarade hon och log med hela ansiktet!

- Varför ser du så glad ut för det, undrade jag?

 I samma ögonblick drog hon ned dragkedjan på sin tröja och visade mig den t-shirt som han bar under. Jag lutade mig fram och stelnade till! En svart t-shirt och på den en liten logga. En logga för ett annat gulsvart lag! AIK!

- Jepp, sa den unga damen och log som om hon just insett meningen med livet. Jag är AIK:are!

Det är i ögonblick som dessa man inser att det alltid finns två sidor av ett mynt. Försynt påpekade jag dock för denna elev att hon säkert kände till vem som kommer att sätta slutbetyg för henne i alla SO-ämnen! Just det. Därefter ledde jag försiktigt in samtalet på konvertering. Det finns bevisligen många troende som övergett sin övertygelse för en annan!

Tre poäng

Vad finns mer att säga efter segern mot Troja. Ett Troja som led av ännu mer anspänning än vårt eget gulsvart. Stundtals blev det så uppenbart att det var två lag på isen som var livrädda att förlora. Inget av lagen tycktes ha modet att gå till anfall fullt ut. Det var försiktigt och avvaktande och att säkra bakåt som gällde för hela slanten. Man fick intrycket av att alla spelare åkte runt med handbromsen i - typ!

Men, det är förståeligt. Två lag som slåss för sin existens kan inte gå ut och briljera eller trixa med gummit. Med facit i hand var det en helt ok genomförd match av våra gulsvarta krigare. Endast stundtals skymtades de kvaliteter som så väl döljs bakom rädslan att göra fel eller att förlora.

Summerar man matchen objektivt så var Västerås numret större än Troja i det mesta som hände på isen. När gulsvart väl valde att gå fram och sätta tryck hade inte Trojanerna mycket att sätta emot. Det var med andra ord en kassaskåpssäker seger. Skönt!

Nu är det bara att ladda för tre nya härliga poäng!

Axbom - vilken kille! Den nye backen från J20. Rapp på skridskorna och inte rädd att släppa iväg raka pass upp i mittzon eller, när så behövdes, själv skrinna iväg med puck in i anfallszon! Så ska det se ut:)

Dessutom: Daniel Sperrle. Kul målvakt. Snacka om att han vill delta i spelet! Satte igång många spelvändningar genom att snabbt släppa pucken och skicka iväg den till en back! Så ske det se ut:)

Ropen skalla - låt huvuden falla!

Storstädning!

Bloggen tycker att de allra flesta gulsvarta hanterar säsongens monumentala misslyckande på ett hedervärt sätt. Visst finns det en och annan i leden som gärna ser att det "städas" och att "huvuden skola rulla" men i stort är det ett sansat, men nedslaget, gäng supportrar. Kanske, med handen på hjärtat, anade vi alla att årets spelartrupp inte skulle nå de önskade höjderna. Kanske var det fler som tvivlade än som trodde? Men först måste man spela om det. Inte kasta in handduken först - typ.

Själv tillhörde jag nog gruppen "hoppfulla tvivlare". Att tappa två poängmaskiner som Arla och Olausson visste man skulle bli kännbart. Man förstod även att vi ställde två målvakter på isen som bägge uppvisade ett väldigt ojämnt spel föregående säsong. Men hoppas - det kunde man. Hoppas att målvakterna skulle "mogna" och att de nya spelarna som värvades skulle "blomma ut"!

Nu har vi facit. Nu sitter vi alla med en väldigt lång näsa...

Personligen anser jag att det inte går att skylla den usla säsongen på enskilda spelare eller tränare. Inte ens Leif Rohlin eller någon annan person ur VIK:s inre led kan belastas för att del blev "kalkon" istället för "kanon". Om man tror det så gör man det alldeles för lätt för sig. Problemet är nog mycket mer komplext än så.

Oavsett vem eller vilka som bär störst skuld till årets debacle är det viktigt att föreningen nu kommer ut ur garderoben och pratar med "folket". Ge oss hoppet och tron tillbaka. Smyg inte omkring räddhågat inne på kansliet utan kom ut, rakryggade, och säg som det är:

- Det blev skit detta, men, vi GER OSS INTE!

Berätta sedan om hur föreningen vill gå vidare, hitta vägar ut ur dimman, tillbaka till spåret, presentera en ny vision, nya tankar, nya drömmar!

Det sämsta föreningen kan göra i dagens läge är att undvika en konfrontation med verkligheten den befinner sig i och som vi alla ser!

Nu mosar vi Troja!

De långa näsornas tid...

- Jag trodde på en trevlig säsong - men fick lång näsa!

- Jag trodde på Jonas Johansson - men fick längre näsa!

- Jag trodde på playoff - men näsan blev bara längre!

- Jag trodde på Daniel Sperrle - men näsan bara växer!

- Jag trodde på seger mot Sundsvall - och näsan den växer!

- Jag tror på seger mot Troja - hur lång kan en näsa bli?

Nesligt...

3 - 5

Sundsvall  - Västerås  5 - 3

Där fick man så man teg! Vårt fantastiska ishockeylag lyckades med det oväntade - igen! Eller kanske det inte var så oväntat i alla fall. Man kan undra vad som behövs för att få fart på "grabbarna" eller "boysen" igen? Svårt att smälta - detta. Som att beställa kalvfilé och bli serverad mikrad kalvsylta! Visserligen lika mättande men inte alls lika festligt och smakligt. Så kan man beskriva läget för laget denna förunderliga säsong. Vi är numera mest kalvsylta. Vad kan vi degraderas till efter en hemmaförlust mot Troja på fredag? Gårdagens dagens rätt? Usch!

Att bli värvad till detta gäng som målvakt, och räddande ängel, kan inte vara helt lätt. Gissar att Daniel Sperrle funderar lite över sitt klubbval. För inte allt för länge sedan var han omskriven i Ryssland för ett fantastiskt rekord i att hålla nollan! Visserligen i andradivisionen men i alla fall. Man kan fundera på om Sundsvall har bättre avslutare än de som fanns i den ligan? Kan inte vara möjligt. Västerås gör just nu vilken målvakt som helst usel. Inte ens en Markström i högform skulle kunna hjälpa oss i dagsläget.

Nu är det snart inte mycket mer att göra för Fredrik Nilsson i båset. Han har säkert skrikit sig blå i ansiktet för att få fart på killarna, vänt på varje sten i sökande efter en lösning, ritat cirklar och bågar för att tydliggöra och förklara det självklara.

Man kan fundera på om det är spelarna det är fel på? De kanske helt enkelt är "dumma i huvudet" och inte fattar vad Fredda menar? Nä, så kan de inte vara! Tänker bara på Hasse Alfredsson och Tage Danielsson - plötsligt! Speciellt monologen där Hasse "Bob Lindeman" Alfredsson är fotbollstränare och skickar in spelarna i ett runt rum med ordern: - Spring och ställ er i hörnet! Och jävlar i min låda vad de fick springa - för inte fanns det några hörn!

Nu är det gulsvart som "hamnar i hörnen" i varje match. Finns det möjligen någon koppling här? Mindre "Lindeman" om man får be tack!

För övrigt såg jag matchen mellan IKO och AIS på Viasat Ishockey. Inte faen spelade AIS någon vacker ishockey. Nej inte då! Men vann gjorde de. Varför kanske någon undrar? Svaret är tämligen enkelt. De gick rakt på mål - hela tiden. En, eller högst två pass i anfallszon, sedan skickade man trissan mot mål. Hela tiden. Det gav utdelning. Tänk så enkelt spelet ishockey kan vara...

Nu krossar vi Troja på fredag...

Denna filmsnutt tillägnar jag våra tränare. Kanske de kan få några uppslag!

Intressant omgång - igen...

Masar 1

Mora tuffar på i årets allsvenska och tycks inte alls inse sin begränsning. Hur länge skall Haralds pojkar fortsätta på en inslagna vägen? Vem hade trott på denna utveckling efter att ha sett Mora spela rätt uselt under försäsongens möten mot gulsvart. Inte jag i alla fall. Trodde nog, som många andra, att Mora skulle ligga och kampa mitt i serien och vara med i racet om en playoffplats - som bäst! Men ack så fel vi fått...

Masar 2

Leksand är alltid Leksand. I vanlig ordning ligger de i toppen av tabellen utan att för den skull imponera på varken de egna supportrarna eller oss motståndare. Bara det är i sig självt imponerande!

AIK

Allas vårt hatobjekt(!) tycks ha kommit på rätt köl, både sportsligt och ekonomiskt, och supportrarna andas morgonluft igen. I kvällens match mot bonnlaget Bofors ställs allt på sin spets. Kan AIK skaka av sig dessa mopedbönder och knycka tre nya poäng, eller, kommer Sam Hallams pojkar än en gång visa oss fulfingret. I senaste matchen mot MIF blev jag djupt imponerad av Kalleskogagrabbarnas speed och energi. Bofors är bra - så enkelt är det! Mitt tips blir att Bofors vinner med uddamålet...

Sundsvall borta är ingen lek. Men nu jädrar i verktygslådan och kors i arslet eller vad man säger! Nu är det dags att sätta ned foten, skridskon, klubban i isen och visa att det finns massor av kunnade i gulsvart. Tror fortfarande på en enkel seger för oss i kväll. Blir det annat går det utmärkt att peka finger eller på annat sätt häckla GurkOlle för hans fåfängliga försöka att tänka positivt...

Mora testar Thalberg..

Johan Thalberg...

Så fick han begå sin debut i den nya klubbdressen. Kan tänka mig att det fanns en hel del anspänning i kroppen hos den gode Johan. Här hade han chansen att ta för sig, visa alla belackare, att det fortfarande fanns en bra målis bakom masken. En liten revansch, en möjlighet att räcka långa näsa eller visa fulfingret mot alla som spottat och tvivlat. Hur det gick? Tja, det kunde nog gått bättre. Misstänker att Jan Karlsson inte är helt nöjd med sin nye målvakt. När man läser om Johans insats är det nästan så man ryser. Har vi hört det förut:

- Han släppte onödiga returer!

- Han täppte inte till vid sin första stolpe!

- Han tog inte backskott trots att han knappt var skymd!

- Han tappade en puck ur plocken som gav Mora ett enkelt mål!

Nu är det naturligvis för tidigt att såga Johan. Han kommer säkert lyfta sitt målvaktspel vad det lider. Men för en annan känns det, på ett egoistiskt sätt, väldigt bra. Det hade varit värre, ur ett gulsvart perspektiv, om han spikat igen, storspelat, och därmed visat att VIK gjorde fel som "skickade ut honom i kylan".

Han som försvann..

Jonas Johansson?

Mycket har blivit gjort i vårt förening sedan förra säsongen men det mesta har blivit som - förgjort! Minns vår besvikelse över hur gulsvart vek ned sig i kvalserien och till slut hamnade på en mindre hedervärd slutplacering. Trots en fantastiskt vårsäsong fanns hela tiden känslan av att  vi inte skulle räcka till när slutstriden väl stod för dörren. Till det var vårt lag allt för bräckligt. Men drömma kunde vi. Och stolta var vi. Och rätt fick vi som trodde på det värsta. Men roligt var det så länge det varade. Var det inte hemma mot SSK som luften till slut gick ur oss alla? En bra match där vi gjorde det mesta rätt men fick ge oss pga ett ganska märkligt målvaktsspel.

Någonstans där började i alla fall jag drömma om nästa säsong. Tankar fanns om att vi kunde stå ännu bättre rustade då att möta våra motståndare i en kvalserie. Men så kom annat emellan. Spelare som vi hoppades skulle bli vår trumf, vår ryggrad, valde att lämna klubben. Inte alls oväntat men lika fullt smärtsamt. Pär Arlbrandt och Niklas Olausson flyttade norrut. Med dem försvann massor av offensiva poäng.

Naivt nog trodde man, eller tvingades man tro, att det skulle gå bra i alla fall. Nu skulle andra spelare få chansen att visa vad de kunde. Spelare som stått tillbaka för dessa makalösa poängmaskiner skulle nu klliva fram ur skuggan och axla att större ansvar. Blomma ut.

Inför säsongen värvades det ganska friskt. In i laget kom en handfull spelare som var för sig såg ganska spännande ut. Mycket rutin från spel i andra allsvenska klubbar eller i Elitserien fanns med i bagaget. Där syntes både visdom, erfarenhet och ungdomlighet i en skön blandning. Kanske kunde det bli något - i alla fall?

Själv föll jag för Jonas Johansson. Från hans första skär i den gulsvarta dressen fick jag en omedelbara känsla av att klubben hittat exakt rätt spelartyp att ta över efter Niklas Olausson. En lirare med kraftfull skridskoåkning, bra speluppfatting och ett riktigt bra skott.

Jonas började övertygande i sina första matcher där han visade upp en provkarta på egenskaper som lovade stort. Men, så hände något! Serien startade och med det försvann Jonas Johansson in i anonymitetens dimma! Helt obegripligt? En annan som förväntat sig så mycket av denne spelare.

Istället för att ta tag, ta iniativ, försöka skapa föll Jonas tillbaka till att bli en alibispelare som aldrig gjorde mer än det - lilla. Pliktskyldigast forcheckade han, halvhjärtat jobbade han hem i defensiven, lamt gick han till anfall och sällan sågs han spela fysiskt. Det fantasiska skott han visade upp i några matcher under försäsongen blev till en uddlös, tandlös, och fjuttig bössa likt den man hade som barn. Den där med kork i ett snöre...

För mig symboliserar Jonas Johansson hela det gulsvarta laget denna märkligt mediokra säsong. Ett lag som egentligen besitter så mycket goda egenskaper men inget kommer fram, inget kommer ut, allt blir så svårt så krångligt, så omständligt!

Här pratar vi om en kollektiv kolaps modell häpnadsväckande. Visst kan enskilda spelare, som Jonas Johansson, få en formsvacka eller rent av "floppa", men att hela laget samtidigt, hamnar i samma dilemma vittnar om ett större fel, ett större problem, än vad man vill tro. Man skulle kunna ta till uttryck som "systemfel" för att beskriva eländet.

Kan lösningen vara lika enkel som genial? Hitta felet med Jonas Johansson och vi har nyckeln till hela lagets "låsning". Kan det vara så enkelt?

- För övrigt har jag hört ryktas om en ny amerikan i laget! Någon som sett honom?

Sundsvall

Snart vankas det ny match för våra gulsvarta hjältar. Sundsvall borta. En match som plötsligt fått en annan dignitet än vad man trodde när serien startade. Istället för att åka dit och hämta "tre säkra poäng" i jakten på playoff eller direktplats till kvalserien blir det nu istället en envig där förloraren kan dras in i en kuslig bottenstrid!

Som tur är, för oss, så är Sundsvall idag ett lag som endast undantagsvis kan hota andra lag i denna serie. Visst, de kan sprattla till ibland, men i sanning är de väldigt dåliga. Ett lag som vi alla dagar i veckan skall vinna mot oavsett hemma eller bortaspel. Men, så har vi detta med anspänning och nerver.

Kan tränartrojkan ingjuta nytt mod i våra gulsvarta iskrigare. Få dem att inse allvaret. Mycket hänger på matchen på onsdag. Man kan kort och gott säga att det är sista avgången från perrongen denna säsong. En vinst och laget kan räkna med ett fortsatt stöd av de trogna fansen i kommande hemmamatch. En förlust, hemska tanke, kan få publik och fans att vända laget ryggen trots att HELA vårsäsongen återstår.

Personligen är jag obotligt optimistisk och tror på en klar seger mot Sundsvall. Äntligen lossnar målskyttet och den gamle, Loppan, sätter tre kassar! Matchen slutar därför: 2 - 7

Framåt, framåt våra stukade men inte utslagna gulsvarta hjältar!

Ständigt detta Uppsala!

VSK Bandy torskade mot Sirius på hemmaplan idag med 3 - 6. Västerås innebandy förlorade med 3-4 mot Sirius! VIK Hockey har förlorat med 1-2 hemma mot Almtuna tidigare i höst! Vad har Uppsala emot oss? Inte blev det bättre av att VIK:s hockeydamer fick torsk borta mot Leksands dito! Nej, rent sportsligt var inte denna helg någon höjdare för oss Västeråsare...

Att Västerås Innebandy dessutom befinner sig i en djup ekonomisk kris som hotar hela den idrottsliga verksamheten understryker eländet... [länk] En sak gjorde mig dock lite fundersam. Har verkligen lirare i Västerås Innebandy - lön? Handlar det inte om någon form av ekonomiskt bistånd för förlorad arbetsförtjänst - typ! Om inte, vad tjänar man som innebandyspelare?

Tur då att vi har ett fotbollslag som spelar i den högsta, öh, näst högsta, hm, den tredje bästa ligan i landet...

Vinter

Det är svårt att bära på ett tungsinne länge. Framför allt är det inte nödvändigt. Bloggen har därför bestämt sig, som någon kanske redan anat, att släppa taget om det eländes elände som präglat vår säsong fram till nu. Varför bära på ett tungt ok om det inte är nödvändigt?

Har man varit ute på en förmiddagspromenad i det underbara vinterväder som råder får man svårt att låta bli att hänryckas. Det är faktiskt gudomligt vackert när naturen står skrudad i vinterdräkt. När man inandas den kyliga och friska vinterluften fylls man med energi och en känsla av inre rening. In kommer det friska syrerika och ut det unkna och fadda. På något sätt får man lite "spritt" i kroppen. En känsla av lugn, glädje och mental harmoni.

Det är då man inser, med öppet sinne, att livet har så mycket mer att erbjuda än tre poäng i en hockeymatch. Visst är det trevligt med vinster men det finns andra värden i utövandet av en idrott som man också måste beakta. Trots att vårt lag i dagsläget spelar på en nivå som ligger långt under det förväntade så kommer det en morgondag. Och det är den morgondagen som vi kan påverka.

Mitt råd till gulsvart är att använda resten av denna säsong till att lägga en grund, en bas, att stå på inför framtiden. Det gäller allt från spelartrupp till tränarfrågan och hela den gulsvarta organisationen. Använd tiden som kommer till att på ett objektivt sätt rannsaka vad som gick fel. Utan stenkastning eller hårda ord om huvuden som skall rulla eller spelare som skall hängas - ut!

GurkOlle har funderat en hel del över varför det gått som det gått och sannerligen - det är inte helt lätt att analysera vad som egentligen varit fel!

- En konstruktiv och öppen rannsakan där föreningen för en ärlig dialog mot sponsorer samt supportrar kan vara en bra väg att gå. Föreningen får inte krypa in i sitt skal och förneka eller negligera de frågor och den oro som finns. Här gäller att återställa förtroendet inför den framtid som vi alla har - även gulsvart!

Spader Svanberg!

På vårt forum, Gurkburken, pratas det en del om det som varit och det som borde gjorts. Om inte annat finns det synpunkter på vilka spelare som borde skickas ut i kylan, sparkas dit pepparn växer, eller rent av få ökat förtroende av tränaren. Personligen ser jag en möjlighet till förändring som känns helt rätt i denna tid av motgång och tandagnisslan.

Skicka in Ola Svanberg på isen. In med en Svanberg i truppen. NU!

För mig personligen har alltid Ola varit en favorit. Lite av den "fula ankungen". En spelare som bryter mönster. En spelare som inte alltid följer den gängse normen om hur pucken skall hanteras utan en spelare som ibland handlar instinktivt. En spelare som genom ren intuition kan skapa situationer som överraskar. En spelare som vågar spänna sin sträng till bristningsgränsen för att lyckas - eller misslyckas.

De belackare som anser Ola Svanberg som en "säkerhetsrisk" eller en orsak till tappade poäng kan nu se i backspegeln om dessa anklagelser är helt sanningsenliga! Hur bra har det gått för laget med Ola Svanberg på läktaren - egentligen? Har alla misstag bland backarna eliminerats? Har vår defensiv blivit fast som klippan? Har våra uppspel från backar blivit bättre? Har vi radat upp segrar på isen i hans frånvaro?

Ni vet alla svaren på ovanstående frågeställningar. Det har gått "prutt" även utan Ola Svanberg på isen. Men det kanske är hans fel - också? Hans dåliga aura som påverkar truppen på distans?

Nej, vet ni vad! Vad finns det att förlora i den position som vi befinner oss i nu! Det är dags att våga. Slänga in en joker, en triumf, även om vissa får spader. Min övertygelse är att ett lag som trampar vatten, som kört fast, behöver irrationella spelare som vågar bryta mönster, beträda främmande stigar, ge sig ut på djupt vatten, i strävan att skapa förändring.

In med Ola Svanberg!

Krishantering!

Överallt och ingenstans händer saker som ställer vår vardag på ända. Det sannolika blir osannolikt och det förväntade förbytts i det oförutsedda. Kyla förbytts mot värme - ljus blir till mörker. Att vara supporter till ett lag vars insatser pendlar mellan det mediokra till det godkända inom en tidsrymd av två djupa andetag är inte lätt. Precis när man inbillar sig att det värsta är över, att vi går mot ljuset igen, så slocknar lamphelvetet och vi står åter omgivna av det kompakta mörkret. Ett mörker som absorberar, försöker sluka vår sista gnista, vårt sista hopp, som kväver våra drömmar, tynger våra sinnen och rent allmänt får oss att må som gårdagens bortglömda soppåse.

- Livet stinker - helt enkelt!

I stunder som denna är det bra att kunna lyfta blicken över horisonten, titta bortom det elände som nyss utspelat sig, och inse att det alltid kommer en annan dag - en ny dag - en dag som erbjuder nya möjligheter. För så är det. Mitt i svårmodet som vi alla gulsvarta supportrar säkerligen upplever i denna stund finns det anledning att trotsa mörkret och fortsätta sträva mot ljuset. Att gräva ned sig, dra täcket över huvudet, gömma sig och förneka faktum är inte konstruktivt.

Vi måste alla stå upp och inse att vårt lag inte har den slagkraft som vi alla önskat. Vi måste alla anpassa vår kravbild till den verklighet som för dagen råder. Vi kan inte över en natt byta ut en hel spelartrupp, hitta ett etablerat tränarpar som vänder trenden, eller tokvärva fyra transatlanter i ett desperat försök att börja vinna matcher.

Vi måste nu acceptera verkligheten och utifrån den tillsammans medverka till en positiv utveckling. Ett sätt att göra detta är att fortsätta gå på matcher, fortsätta engagera oss på forum, fortsätta tro på en framtid och sluta älta det som gjorts och har varit.

Ingen av oss blir lyckligare av att ständigt påminnas om allt som blivit fel, vint, och krokigt denna säsong. Låt oss istället se varje match i resten av årets allsvenska som en grogrund till något nytt, större, bättre och vackrare som kommer att blomstra i en annan tid, en annan säsong......

Vi ska inte ge upp - bara visa lite mer tålamod....

"Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!"

Västerås - vi har ett problem!

Jahaja! Vad kan man säga? Inte mycket mer än att säsongen ser ut att bli en aning kortare än vad vi supportrar förväntade oss. Nu har vi trots allt ett komplett lag så det finns inga ursäkter att ta till. Vi kan inte heller skylla på otur, domaren eller Håkan Loob. Vi kan kan bara skylla på de egna lagets märkliga oförmåga att göra mål.

Att som idag släppa in tre mål är inte så väldigt bra men inget som förhindrar att man ändå klarar av att vinna matchen. Det kunde man gjort genom att göra fler mål! Gör man som mot AIK noll (0) mål och nu mot Mora ett(1) så hjälper det inte vad målvakten heter! Det duger inte - typ!

Jag kunde tyvärr inte vara i ABB Arena denna kväll så hur matchen såg ut har jag ingen aning om. Kan tänka mig, utifrån den skottstatistik som redovisats, att vi hade våra chanser att göra mål. Men som sagt - det gäller att göra mål....

Finns det någon målskytt någonstans?

För övrigt såg jag delar av matchen mellan AIK och Växjö på Viasat Hockey. Av det jag såg kan jag bara konstatera att båda dessa lag i dagsläget är betydligt bättre ishockeylag än vårt kära gulsvart. Gemensamt för bägge lagen var att de hade en tydlig "matchplan" som präglade deras spel. Dessutom var det en otrolig intensivitet och vilja i allt de gjorde. Både offensivt och defensivt. Bara att inse att vi just nu ligger minst två klasser under de lag som slåss om topplaceringarna i årets allsvenska. Det svider....

Växjö och AIK hade båda matchvinnande målvakter och duktiga avslutare!

Bryta ihop och komma igen - igen...

Det är kallt - på många sätt!

En sann supporter har en ängels tålamod och inte ens den strängaste kyla kan förhindra drömmarna om en framtida framkomlig väg - det är bara att skotta på och invänta nästa segersvit. Varför inte börja på en ny med matchen mot Mora!

Det bidde ingen match!

GurkOlle är en man av värld. Men också en man som för tillfället är fullt upptagen med att avsluta en flytt och det mina vänner är inte det lättaste. Bland annat tvingas man då sitta på knä och rengöra en ugn samtidigt som laget i hjärtat spelar en viktig match på Hovet. Att flyttstäda är ingen dans på rosor. Snarare en foxtrot på en törnbeströdd estrad. Att dessutom vara helt avskuren från omvärlden utan minsta tillgång till det mediala flödet gör inte saken lättare.

Läget var alltså enligt följande. Gulsvart lirade viktigt match och undertecknad kämpade med slutfasen av flyttstädningen. Jag kan därför passa på att framföra följande: - Ugnsrengöringsmedel är klart överreklamerat! På burken stod att man skulle applicera innehållet jämt i ugnen och därefter vänta en timme eller två innan man avlägsnade allt jox med en våt trasa! Tror man på jultomten så tror man givetvis även på detta! Men icke. Inte faen gick det att avlägsna skiten med en våt trasa! Man hade snarare behövt en vinkelslip eller åtminstone en sandblästringsmaskin för att får ugnen ren. Nåja, med stort tålamod, en flaska VIM och en halv karton stålull så var saken biff.

Nu tappade jag tråden en aning. Var var jag? Ja just ja. Matchen på hovet.

Som tur är har man kontakter i den stora staden. Ett mess till en god vän som är AIK:are gav resultat. Han ringde nämligen upp när matchen var färdigspelad och gav mig en matchrapport.

- Hej! Hur gick det i matchen, undrade jag nyfiket!

- Det blev ingen match, blev svaret!

- Va, blev det ingen match, undrade jag förbryllat!

- Nej, det blev ingen match för Västerås var inte intresserade av att göra en match!

Sedan fick jag veta att AIK redan efter 3.40 av första perioden stänkt in två kassar samt att men i början av andra perioden, som lök på laxen, passade på att sätta 3-0 i numerärt underläge! Plötsligt insåg jag att flyttstädning har sin tjusning. Hellre städa än att se sitt lag göra en dålig match!

- Daniel Sperrle var chanslös på målen, fortsatte han!

Jaha! Det var ju kul. Man undrade lite försynt om inte Västerås hade några chanser eller visade lite kämpatakter? Sedan sa han:

- När jag såg Västerås lira mot Leksand borta tyckte jag att de ägde matchen i två perioder och visade upp ett bra och aggresivt spel. Trodde de skulle komma ut på Hovet och spela lika bra här. Men istället såg de trötta, sega och loja ut. Era backar hade enorma problem med uppspelen. AIK behövde knappt sätta någon press på dem innan de slängde iväg illa riktade passningar som vi kunde bryta och vända spelet på!

Hm! Jahaja! Men var det ingen i Västerås som gjorde något som kunde påminna om ett försökt i alla fall att skapa målchanser?

- Loppan var helt osynligt och den där nya amerikanen såg man inte alls till!

Och för att riktigt dra plösen över mig avslutade han:

- Matchen kändes helt avgjord efter första perioden. AIK kontrollerade matchen totalt och kunde enkelt styra bort alla anfallsförsök. Det var faktiskt en ganska tråkig match på det viset.

Nu har jag inte läst några andra kommenterar om denna match men jag inbillar mig att det kan ha sett ut precis som min vän beskrivit det hela. Avslutningsvis försökte han trösta mig lite med att det är inte mot AIK vi skall vinna i vår strävan efter att nå playoff. En mycket klen tröst må jag då säga. Klart som faen att vi måste vinna även mot AIK om vi skall göra anspråk på att vara ett "topplag" i allsvenskan.

Men, men. Bara att bita ihop och komma igen.

AIK - ett farthinder eller munsbit!

Så vankas det ny match och denna gång mot AIK. En motståndare som vi haft märkligt svårt för de senaste säsongerna. På något sätt har deras spelsätt passat oss väldigt illa. Det är svårt att sätta fingret på vad som är orsaken till detta. Handlar det om något som sitter i skallen på spelarna? Man har svårt att tro det. AIK är "bara" ett lag av många i denna serie. Visserligen ett lag med hög prestationsnivå när allt går deras väg, när det får spela "sitt spel", men trots allt - de är bara ett ishockeylag.

Det som bidragit till våra magra framgångar mot AIK kan ha varit våra backars oförmåga att hantera deras spelskickliga forwards. AIK har många duktiga "lirare" som gärna håller i pucken och letar efter bra passningsalternativ. De skickar inte bara iväg pucken, dumpar den, utan spelar med mycket puckkontroll. Det ställer stora krav på våra backar, eller alla spelare, i det defensiva spelet. Vi måste ha tålamodet och viljan att hålla ihop laget på ett bra sätt över hela isen. Framför allt måste alla i gulsvart vara beredda att åka mycket skridskor. Gör vi inte det blir vi ett lätt byte för deras skickliga forwards.

Glädjande nog har det defensiva spelet varit rätt bra hela säsongen, förutom lite darr på målvakterna, så förutsättningarna finns nu att vi skall kunna stå upp på ett bättre sätt. De senaste tre matcherna har vi faktiskt bara släppt in två mål och det indikerar en viss defensiv stabilitet.

Vårat stora problem har egentligen inte varit att vi släppt in för mycket mål, förutom någon enstaka match, utan problemet har varit det motsatta - vi har gjort för lite mål. Med Daniel Sperrle i målet har vi till synes fått tillbaka en trygghet i defensiven vilket medför att laget inte behöver känna samma oro så fort pucken kommer ned i egen zon.

Nu väntar jag, och många med mig, på att vårt senaste forwardsförvärv skall göra sig synlig även i poängproduktionen. Vad var det han skulle kallas enligt Pasi på VLT?  Var det inte CC Top? Dags då att göra skäl för det smeknamnet:)

Edit: Kanske lika bra att skriva färdigt detta inlägg som det var tänkt från början!

- Morgondagens match blir en värdemätare, en vattendelare, en riktningsvisare. Kommer gulsvart att ånga på, ta sin fjärde raka seger, och därmed svälja AIK som en liten munsbit eller kommer Gnaget  sätta stopp på den tillfälliga framgångsvågen? Personligen tror jag på en scenförändring. Det är nu dags för oss att inleda en segerrad mot Stockholms stolthet.

Hur det går i matchen? Tja, vad sägs om att vi vinner med 3 mål mot 2! Det duger för mig...

Sperrle + Leetma = Love!

Kan det vara så enkelt. Fixa en burväktare som håller hygglig standard och man får ett lag som fungerar? Var det den pusselbit som fattades från början? Kunde hela denna säsong fått ett annat ansikte om vi redan från start stått rustade med en uttalad förstemålvakt? Frågeställningen är retoriskt men ändå tänkvärd. Troligen är sanningen inte så enkel men visst är tanken lite hissnande!

Tänk att den "gamle" börjar skyffla in puckar i mål! Slagskott från blå är inte något men förknippar Leetma med. Snarare då "pastejer" eller "lyror" mot kassen. Kul som bara den att Jonas kommer tillbaka från "skambänken". Så skall det se ut!

Nu undrar bara denna blogg vad som händer med den gode Herr Svanberg? Tänk om han kunde komma igång och få utdelning trots sin något "yviga" spelstil. Det är en styrka för vilket lag som helst att ha olika typer av spelare i laget. Herr Svanberg är verkligen en sådan - typ! In med Svanberg nu för sjuttons...

Om jag var på matchen? Icke då. Lider av sviterna efter flytten. Efter att ha varit igång dygnet runt i fyra dygn så kom tröttheten till slut ifatt. Det var som att få ett nackskott - nästan! Luften bara gick ur. Man bara sjönk ihop i fåtöljen och ville inte röra en fena. Istället för att följa matchen via Internet eller text-TV så valde jag att slötitta på en gammal film. Det ni är karaktärsdanande! Frugan däremot kunde inte hålla sig utan smygtittade på liverapporteringen från matchen och teraterviskade lite diskret när det hände något!

Nu står AIK på tur...

Hit och dit!

Snart klart!

Bloggen bor närmast i kappsäck. Flytten från det ena stället till det andra har gått hyggligt bra. Nu sitter man omgiven av ett kaos. Den fråga man ofelbart ställer sig är varför? Varför har man så mycket saker? Många lådor blev det!

Har man dessutom som vi ett intresse för akvaristik så blir en flytt mångdubbelt arbetssam. Denna söndag har åtgott till att flytta, bära, ösa, fiskar, sand, grus, växter från den ena burken till den andra. Som tur var hade vi plockat ned de flesta akvarierna i god tid innan flytt men vi hade "sparat" de tre största till sista dagarna. Det ångrade man idag. Fy fan!, säger jag för att tömma och flytta akvarier på 500-600-700 liter!

Nu återstår endast(!) att städa ur den gamla lägenheten.

Och ja just ja! Det är match igen. Det har man nästan lyckats förtränga mitt i detta flyttande. Vi vinner överraskande enkelt mot MIF denna gång. Ska vi säga 5 - 1?