2 januari 2017

Christer-möte, eller Kris-möte. Nu ska det talas ut...

Olsson och Zabel 


Under kvällen bjuder VIK Hockey in till samtal. Supportrar är välkomna att möta tränaren Christer Olsson och ventilera sina frågeställningar. Med tanke på hur många som tycker till på olika sociala medier, och dessutom tycks sitta inne på de förlösande lösningarna, ser jag fram mot ett givande möte.

Tama prestationer
Alla vet vi ju hur det ser, eller har sett ut, under innevarande säsong. Det har varit mer prutt än sprutt om man säger så. Många spelare har sett sega, trötta och rent av oinspirerade ut stundtals. Spelet, eller frånvaron av ett spel, har sått frustration från första till sista bänkrad i arenan. Det har kort sagt sett rätt uselt ut. För det mesta.

Ny tränare
Det har omväxlande ropats på ny röst i båset till att det måste värvas. På senare tid mest fokus på tränarbyte. Det är med andra ord Christer Olsson´s fel. Eller Zabel´s. De är trots allt två om saken. Vi får heller inte förglömma våra sportchefer Andreas Appelgren och Patrik Zetterberg. De ska naturligtvis också ha sig en släng av sleven. 

Förutsättningarna
Vad hade då våra sportchefer för förutsättning inför denna säsong? Först och främst tog det sin tid innan de visste huruvida det skulle bli någon ny säsong i HockeyAllsvenskan. När detta väl stod klart fick de börja bygga truppen. I bagaget fanns ett antal spelare med gällande kontrakt. Där var allt skrivet, klappat, och klart. Inte mycket för sportcheferna att göra. När de räknat ut vilka pengar som fanns kvar med hänsyn till gällande kontrakt kunde de börja värva. 

Spets och värvningar
Från Tingsryd lockade man Markus Persson. En tidigt värvning. Redan innan allt stod klart med rekonstruktionen, om jag minns rätt. Man plockade även in Henrik Lundberg från Örebro. Utan att veta säkert inbillar jag mig att där rök en stor sudd av kapitalet för värvningar. Man satsade helt riktigt på en poängspelare, som skulle bära laget, och en målvakt som skulle hålla siffrorna nere. Rätt tänkt, om ni frågar mig. Men sedan då? Tja, nu gällde det att förvalta pundet. Några spelare bjöds in på tryout. Fick visa upp sig. Även det ett bra beslut. I övrigt dammsög man division ett efter spelare som kunde växla upp i Gulsvart. Unga utvecklingsbara. Återigen en tanke god som någon annan och dessutom den enda rimlig att finansiera.

Appelgren var tydligt med sitt tänk och de förutsättning som skulle gälla: "Spelarna måste tävla och göra personbästa". Han hyste en förhoppning att de unga lovande spelarna verkligen skulle ta chansen och blomma ut i den gulsvarta dressen. 

Hur har då utfallet blivit?
- Markus Persson borta resten av säsongen pga av skada. Var strålande under försäsong och några matcher in i seriespelet. Sedan föll han tillbaka. Troligen påverkad av sin skada.
- Henrik Lundberg började försäsong väldigt svajigt. Såg inte alls bra ut. Efter ett antal matcher i seriespelet växlade han upp och blev precis den poängräddare som var tänkt. Sedan kom skadan. Och skada igen. Har inte kommit tillbaka till samma höga nivå.

Två nyckelspelare varav den ene försvann medan den andre drabbades av skador. Inget som en sportchef kunde förutse. Att tappa sin bäste offensive spelare samtidigt som den tänkte förstemålvakten skadas kan ju få vem som helst att tappa modet en aning.

Men nu kan inte allt förklaras med detta. Trots allt har vi haft många andra spelare i truppen. Spelare som av olika anledningar inte fått fart på varken sin karriär, poängproduktion, eller sina fötter. Det är någonstans där som vi ska söka svaret. Varför har inte övriga spelare lyckats kliva fram som det var tänkt. Har inte Appelgrens tankar om att "göra personbästa" nått fram och in i omklädningsrummet?


Lånespelare och egna juniorer
Under säsongen har Andreas Appelgren plockat in olika spelare på lån från andra klubbar. Utan att vara allt för negativ vill jag nog påstå att dessa lån inte fått det utfall som man önskat. Unga spelare från SHL-klubbar som inte gör skillnad i spelet. Lite mer bredd, javisst, men inte på något sätt spets. Till viss del förstår jag hur Appelgren tänker. Vi måste faktiskt ha full trupp. Vi kan inte heller dränera vårt J20-lag på spelare. De har sin serie, sina matcher, att tänka på. Det är också viktigt. 

Vet att supportrar tycker vi ska använda mer egna J20-spelare istället för att låna in unga spelare från andra lag till vårt A-lag. Till dessa hänvisar jag ovanstående rader. Det finns med andra ord förklaringar på det mesta.

Bärande spelare
Varje lag, varje trupp, har alltid ett antal spelare som man förlitar sig på ska leda laget. Även vi har den typen av spelare. Spelare med oerhörd rutin från spel på HockeyAllsvensk nivå. Tyvärr har inte dessa spelare förmått att axla rollen fullt ut. De har inte haft förmågan att prestera på en sådan nivå som jag, och andra med mig, haft rätt att förvänta sig. Varför det är, eller blivit så, är jag inte man att avgöra. Kanske är det här vi ska söka svaret till lagets svårigheter att prestera. Om fem, sex, sju etablerade spelare inte får igång sitt spel, hur kan man då förvänta sig att de ska leda laget? Den stora frågan, tiotusenkronorsfrågan, blir följaktligen: - Varför? 

Låt mig ta ett exempel. Södertälje. Ett lag som lider av samma predikament som oss själva. En usel start på säsongen. Många förluster. Spelare in och ut i truppen. I mångt och mycket väldigt lika men samtidigt, inte! SSK har nämligen något vi själva saknar. De har några få spelare som tycks leverera hur mycket som helst. Några få spelare som i slutänden kan vara skillnaden mellan ett negativt kvalspel eller inte. Tänker då i första hand på Anton Holm. En lirare som smäller in puckar i mål på löpande band! Detta trots att laget i övrigt spelar som lobotomerade i många matcher. En matchvinnare, helt enkelt. Lägg därtill Fredric Weigel, en riktigt vass framspelare, playmaker, så räcker detta långt! 

- Idag saknar vi just den typen av spelare i laget. En Anton Holm! Vår Anton Holm, Markus Persson, är som bekant borta från spel! 

Återigen säger jag att övriga spelare i laget kunnat göra betydligt bättre ifrån sig, men, tänk tanken att Markus Persson fått varit skadefri och fått leverera sina mål och poäng!

Den ende spelaren i vårt lag som för tillfället kan matcha ovan nämnda spelare är Christopher Fish. Det lite ironiska är att Stefan Gråhns, som ses som en riktigt brunkare, har varit precis lika lyckosam i mål och poängfabrikationen denna säsong. Vad det säger vet jag inte riktigt!



Nåja, Det ska bli spännande att gå på kvällens möte och lyssna till Christer Olsson. Om inte annat är det alltid bra med dialog. Förväntar mig inte några universallösningar under mötet. 

OBS! Glöm inte tomaterna!


3 kommentarer:

  1. Bra analys Olle. Hoppas att ni får ett bra möte (utan övertramp).

    SvaraRadera
  2. Mycket bra skrivet,Olle! Hoppas verkligen att fokus ikväll ligger vid att spelarna får raka direktiv till hur de ska ställa sig till nuvarande situation.

    Jag tycker att spelarna ska få ventilera sina åsikter om hur man ska spela framöver och att detta ska efterlevas. Att hitta ett spel som spelarna trivs med. Dessutom att man utgår ifrån kval, men att en 12e-plats får ses som bonus.

    SvaraRadera
  3. Mycket snack och lite verkstad ikväll? Missade man den viktigaste punkten?
    Mvh Vimmerbyarn

    SvaraRadera