23 februari 2017

Hovet, Gnaget, och den stora ångesten..

Kvällens motståndare..




Fyra omgångar kvar av grundserien. Under de år vi spelat i HockeyAllsvenskan sedan säsongen 2002 - 2003 kan jag på rak arma bara minnas två säsonger där vi riskerat negativt kval. Förra säsongen och nu denna. Säsongen 2015/16 räddades med åtta omgångar kvar, vill jag minnas. Då säkrade vi kontrakt för fortsatt spel i HockeyAllsvenskan. Denna säsong ser det mer bekymmersamt ut. Fyra omgångar kvar och vi har definitivt inte fast mark under fötterna.

I andra inlägg försöker jag mig på att kalkylera och räkna på våra chanser. Så det utelämnar jag i denna text.

Nu sätter jag istället allt fokus på kvällens match mot AIK på Hovet. Ett AIK som för ett tiotal omgångar sedan låg skrynkligt till i tabellen. Ett lag som i alla fall jag trodde en hel del på inför seriestarten. Under resans gång har det blivit en del förändringar i Gnagets trupp men vad som slutligen fått laget att börja leverera på isen är inte lika självklart. Man lånade ut en målvakt, Robin Rahm, tog in en annan, Gasper Kroselj, men det är Linus Lundin, som fått störst förtroende mellan stolparna! Glasklart!

Oscar Steen lämnade under rätt tumultartade former. Gick till Modo. Där fanns redan Tobias Eriksson som även han lämnat AIK under säsong. Nicklas Heinerö har varit långtidsskadad men är åter med i spel. Till detta ett nyförvärv i form av Victor Ekarv. Viktor som haft en märklig resa. Almtuna, AIK, Luleå, Asplöven, Almtuna och nu tillbaka till AIK! 

Tittar man på AIK:s trupp är det inte direkt förvånande att laget till slut fått ordning på puck och klubba och börjat vinna. I grunden ett mycket kompetent lagbygge och då får AIK:s egna supportrar säga vad de vill.


Vad finns det då för möjlighet att vi ska kunna rubba AIK på Hovet denna afton? Tja, sett till våra senaste insatser törst jag varken säga bu eller bä. Vi är så otroligt ojämna i våra framträdanden för tillfället att det inte går att förutsäga något alls, i princip.

Kanske man får försöka sig på en och annan klyscha? "Motivation slår klass", som exempel. Skulle det kunna vara gångbart? Hybris! Kan möjligtvis AIK drabbas av lite hybris nu efter en serie med fina insatser. De är inte riktigt beredda att ta det hårda jobbet ute på isen. Att de ser lite lätt på uppgiften, helt enkelt?

Kan Linus Lundin ha en riktigt dålig dag i målet? Kan vi få domaren med oss? Kan vi helt enkelt ha lite jävla tur med en och annan medstuds?

Hur jag än vrider och vänder på mina tankar är det ett som är säkert. Vår defensiv måste vara 100% på topp. Om inte är vi rökta. Henrik Lundberg kommer behöva gör en "Thalbergare" i målet. Minns gärna Johan Thalbergs makalösa insats i segermatchen kvalserien 2008/2009. AIK:are slet sitt hår i förtvivlan. En match som vi vann i sudden. Härliga minnen. 

Det vi hade då offensivt har vi tyvärr inte idag. Då härjade Niklas Olausson och Per Arlbrandt i våra färger!

Så, om Henrik Lundberg spikar igen, backarna gör sitt jobb, så återstår bara resten. Vem, eller, vilka ska göra målen framåt? Genast blir det knepigare. För tillfället har vi ingen spelare som visat målform. Ärligt talat har ingen spelare under hela säsongen visat någon målform. Det är lite här det skiter sig, om jag ska uttrycka mig milt. 

Jag tror nämligen i min oerhörda enfald att vi kan matcha AIK på målvaktssidan och i defensiven. Däremot står vi oss slätt när vi ser till offensiven. Hoppet får ställas till att vi kan snika till oss några powerplay även om även denna spelform sviktat betänkligt senaste matcherna.

Summa summarum ser det rätt dystert ut. Kan vi hålla emot, hålla tätt, kan det säkert dyka upp ett och annat läge för en spelvändning. I allt övrigt räknar jag med AIK-dominans spelmässigt i tre perioder. Vi får helt enkelt göra en "Tingsryd". Vägra anfalla om man inte är illa tvungen. Ett framgångsrecept lika bra som något. Ungefär som Björklöven gjorde i gårdagens match mot Timrå. Hugg på enstaka misstag från motståndarna, i allt övrigt, sarg ut!

Så får det bli!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar