Makalöst spelövertag genererade noll poäng...

Sanslös dominans generade noll poäng

Det var det värsta! Efter den rätt flegmatiska insatsen mot Oskarshamn borta kom Gulsvart ut med mod i barm och satte Tingsryd på prov från första nedsläpp. Sällan har jag sett laget vara så spelmässigt överlägsna på både år och dagar som denna kväll. Men vad hjälpte det när vi i den avgörande lägena varken hade skickligheten eller turen att få med oss någon utdelning. Det var helt enkelt som förgjort denna kväll.

En normal utdelning efter två spelade perioder hade varit två, tre, kanske fyra mål upp med tanke på spelövertag och chanser. Men, vad är normalt i denna sport? Vi har själva varit med om det omvända ett antal gånger denna säsong. Motståndare som pressat, tryckt på, jagat, men inte fått in trissan. Nu fick vi smaka samma bittra medicin. 

Precis som mot Västervik hemma tidigare kan man säga att vi blev rätt hårt straffade. Då åkte vi på spelvändning och mål i röven när vi pressade för kvittering. Idag ungefär samma sak. I ett powerplay, i slutet av andra perioden, hade vi lägen att äntligen spräcka nollan. Istället fick Tingsryd chansen att spelvända direkt när powerplay tog slut. Naturligtvis gjorde man mål. I stort sett enda gången Tingsryd lyckades med en spelvändning under hela matchen. Bra betalt, kan man säga.

Som om inte det vore nog skulle det självklart bli än värre i slutperioden. Nytt powerplay och än en gång gick det åt skogen. Puckdräll, spelvändning, och 0-2 i den redan ömma ändalykten. Tingsryd mäktade med tio(10) skott under de två första perioderna. Törs man påstå att de hade god utdelning på sina chanser?

Att Hampus Larsson lyckades spräcka Rubins nolla var trevligt men känslan var att det inte skulle hjälpa. Som matchen sett ut var det mest en tidsfråga innan Tingsryd skulle döda matchen med ett tredje mål. Så blev det. I spel sex mot fem tappade vi puck och 1-3 på tavlan.

Man kan prata mycket om tur och otur. Visst kan man tycka att vi hade otur som inte vann matchen när vi dominerade i 55 minuter. Samtidigt måste jag erkänna att det var skrämmande svaga avslut vid många tillfällen. Vi öste på med femtio(50) skott mot Tingsryds kasse men av dessa kanske en handfull var riktigt farliga. Det såg helt enkelt farligare ut än vad det var. Dessutom hade vi inget direkt flyt med returer. Vi hann aldrig riktigt med att vispa in några av de få lösa puckar som låg och skräpade i motståndarens målområde.

Men märkligt är det. Mot Oskarshamn var vi väldigt svaga offensivt och lyckades knappt få iväg några vettiga avslut under matchens sextio minuter. Då gjorde vi ett mål. Idag trummade vi på i 55 minuter mot motståndarkassen och öste på med skott, och, gjorde ett(1) mål! Finns liksom ingen logik i det hela. 

Varför blir det då som det blir? Varför får vi inte in pucken? Svaret är ganska enkelt. Vi har inte de naturliga målskyttarna i laget som vi varit bortskämda med tidigare säsonger. Vi har ett gäng alldeles utmärkta hockeyspelare som behärskar hockeyns ABC. De kan alla grunder i denna ädla sport. Vad vi saknar är den där spelaren som bara stänker in pucken. En spelare med förmågan att stå rätt, komma rätt, vara på rätt ställe vid rätt tillfälle, osv. Jag har tidigare pratat om Stefan "Loppan" Hellkvist förmåga att göra mål. Kunde vara osynlig i spelet långa stunder men när man summerade matchen hade han gjort ett, två eller tre mål. På en, två, eller tre chanser. Så enkelt.

Vi saknar även andra spelartyper som tidigare skördat framgångar i vårt lag. En Luca Caputi, eller för delen, en Nick Sorkin. Den förstnämnde en riktig grythund i målområdet. Kunde böka och roffa åt sig returer och peta in så kallade enkla mål. Den senare med förmågan att stå rätt i skottlinjen och styra in några "billiga" mål. 

Kort sagt har vi för lite skills i de avgörande momenten offensivt. Detta kan inte heller vara någon överraskning för någon som följt laget denna säsong. Det är bara som så att när det nu drar ihop sig på riktigt allvar lyser avsaknaden av denna spets igenom på ett flagrant sätt.

Jämför gärna med att annat bottengäng, Björklöven. De lider av ungefär samma dilemma som oss. Har många duktiga spelare som kämpar och sliter men när det ska avgöras, då saknas det lilla sista. Undantaget är SSK som har en, två, spelare som ständigt levererar poäng offensivt. Men då har istället defensiven varit för vek. Hade vi haft deras Anton Holm i vårt lag, ja, då kanske vi legat på playoffplats idag! Anton är en spelartyp som i mångt och mycket påminner om "Loppan" Hellkvist.

Den stora frågan blir då hur laget ska bära sig åt för att göra mål i de kommande matcherna. Finns stor risk att det är många stukade skallar efter dagens förlust. 

Mot AIK på Hovet väntar en ny prövning. Med dagens spel och resultat gäller nu att spelarna verkligen hittar ny energi. Glömma dagens debacle och försöka se möjligheten. AIK kommer till spel inför storpublik(!) och med åtta raka segrar i bagaget. Det vi kan hoppas på är att AIK drabbas av någon form av hybris. Att de inte är riktigt beredda att jobba så hårt för poängen. Att de inte är lika desperata som oss. Ja, jag vet. Det låter osannolikt men större under har skett...

För övrigt väntar jag, liksom många andra, på att vårt nyförvärv Chris Langkow ska visa sina skills.