Seger mot Tälje och nu väntar Troja (samt avsaknaden av tajming)

Klassiska gamla Scaniarinken

SSK - Västerås 2-3 (Sudden)
Efter en skön seger på övertid väntar idag Troja på hemmaplan. Och jag är lugn. Trygg. Säker på min sak. Vi vinner idag. Inget tjafs. Men först en liten tillbakablick mot matchen i Södertälje.

Mycket kan man säga om matchen men tänker försöker hålla ihop min text till några saker. Som till exempel vårt försvarsspel. Det var inte så stabilt som man kunde önska. Kanske jag ska uttrycka mig lite annorlunda. Försvarsspelet, med alla spelare inblandande, gick lite otakt. Det synkade inte riktigt. Försvarsspel börjar som bekant så fort man tappar pucken i anfallszon. Där har man att välja på att ligga kvar högt och sätta press, eller, falla av och ställa upp i mittzonen. Det var mest i avvägandet av detta som jag tyckte mig se viss ringrostighet. Vi lyckades sällan kliva på och sätta riktig press på SSK:s backar och, dessvärre, lyckades vi inte heller täta mittzonen tillräckligt bra. Det var troligen anledningen till att SSK då och då fick rätt långa anfall mot oss. Vår oförmåga att stoppa deras speed från egen zon ställde till det i vår egen, om jag säger så.

Väl i egen zon lyckades vi till största delen hålla de små, rörliga, och spelskickliga SSK:arna längs sargerna. Det var rätt okey. De hade i det stora hela väldigt svårt att hitta in med passningar för avslut i slottet. 

Våra egna spelvändningar såg man inte mycket av. Sällan kunde vi bryta SSK:s offensiv genom att erövra puck och snabbt hitta spelvägar ur egen zon. SSK lyckades mycket bättre med att ligga kvar och störa våra backar. Oftast fick forward komma ned djupt i egen zon för senare pucktransport mot fem väntande SSK:are i mittzonen. Och det, mina vänner, är inte optimalt. Det blir liksom ingen fart och fläkt i anfallsspelet på detta viset.

Allt ovan beskriva skyller jag till största del på dålig tajming. Dålig tajming på grund av ett nästan tre veckors speluppehåll. Även SSK visade prov på dålig tajming i sin defensiv, av samma anledning. Att träna som om det vore match är inte lätt. Det är bara i matchspel som spelarna kan hitta rätt tajming. Rätt känsla. Av den anledningen tror jag att både vi och SSK kommer prestera betydligt bättre i kommande spelomgångar. Betänkt att ettan-lagen kom från tuffa matcher och redan var inne i sitt flyt, sitt flow. Den fördelen är nu borta. Nu är vi med, helt enkelt.

Offensiven då? Tja, inte så mycket att orda om. Samma sak gäller där som tidigare nämnt med defensiven. Det tar någon match att komma igång. Offensiven börjar som bekant från egen defensiv zon. Är man lite valhänt och osäker redan där så slår det givetvis tillbaka hela vägen fram till motståndarens mål. Det blir inget riktigt flyt. Och lite så såg det ut mest hela tiden i matchen mot SSK. Det var enstaka individuella prestationer som gjorde att vi överhuvudtaget skapade något offensivt. Viljan  fanns, självklart, men återigen var tajmingen inte den bästa. Lägg därtill lite nya kedjekonstellationer så förstår nog alla att laget, spelarna, behöver någon match till innan saker faller på plats.

Oavsett allt ovan skrivna så tycker jag grabbarna i Gulsvart gjorde ett gott dagsverke. SSK var lite vassare offensivt men med bra målvaktsspel och några individuella spelarprestationer kunde vi kamma hem två värdefulla poäng.

0-1

Stefan Gråhns jobb vid sargen och framspelning till Daniel Bernhardt var exempel på individuell prestation, Daniel nyttjade läget i slottet föredömligt och dunkade in trissan.

1-2

Mikael Frycklund hade egen uppvisning gånger två i samma byte. Vände och vred med puck ute vid sarg för att sedan bryta in på mål. Andra gången gillt. Då lyckades Micke skicka in trissan under benskydden på Sahlin i SSK:s mål. Individuell prestation, igen!

2-3

Mikael Frycklund tog saken i egna händer och trampade förbi försvarande SSK:are i sudden. Bara skulle avgöra. Avslutade med att sprätta upp pucken högt. Så jävla bra!

I övrigt gladde jag mig oerhört åt att både Johan Jonsson och Markus Persson nu är tillbaka i spel. I och med detta kommer både vår offensiva och defensiva spets stärkas. Tycker bägge två presterade klart godkänt med tanke på så lång frånvaro från matchspel. Underbart, helt enkelt!

Som sagt, en godkänd insats av hela laget, men, det finns mycket att fila till och putsa upp. Förväntar mig att jag redan till dagens match får se ett betydligt mer samtrimmat lag. 

För idag mötet vi Troja! Ja, just det. Länge sedan sist. Ett Troja som vi ofta hade märkligt svårt med när de huserade i HA senast. Ett jobbigt lag, helt enkelt. Idag förväntar jag mig andra bullar. Med all respekt för våra motståndare så ska de inte ha något att hämta. De må vara fyllda av självtillit och självförtroende, men poäng i ABB Arena Nord kan de bara fetglömma. I sanning har vi spelat väldigt bra på hemmais allt sedan årsskiftet. Visst, någon dipp har det varit men överlag stabilt spel med många sköna poäng. Ur den aspekten känner jag mig lugn. Hur lugn som helst. Naturligtvis kommer Troja sprattla på allt vad de orkar men när Hesa Fredrik ljuder kommer vi stå där med tre nya friska poäng i börsen. 

Idag kommer nämligen Christopher Fish förgylla vår närvaro med två sköna baljor. Kom ihåg var ni läste det först! Han är nämligen ett födelsedagsbarn. Och då måste han få fira. Fyller 24 och är snart en riktig man.

Nu kör vi!